Som ni vet hade Izabella en jobbig magsjuka då allt bara rann igenom henne direkt så fort hon åt eller drack. Ingenting fick min stackars lilla tjej behålla. När magsjukan väl var över så kom den slemmiga hostan tillbaka och snuvan. På det har kindtänder bråkat som velat komma upp så lillan har inte haft någon aptit alls 

När vi var på hennes 18 månaders kontroll innan i veckan anmärkte de på att hennes vikt var lite låg. Så vi ska helst komma tillbaka och väga henne en gång till innan nästa rutinkontroll. Däremot klarade hon allt annat galant trots att hon inte sovit något alls på dagen.

Hon fick rita med båda händerna samtidigt(motorikkontroll) och så fick hon stapla klossar. Sedan frågade de om hon kunde säga flera ord och om hon tex hade koll på var öga, näsa, mun osv är. Det har hon kunnat sedan länge   Sedan fick hon visa att hon kunde gå utan stöd vilket oxå gick jättebra.

Några ord som Izabella säger nu är:

Mamma

Pappa

Lampa

Tittut

Dator

Där

Boll

Macka

Välling (älling)

Napp (bappen)

Banan (anan)

Dricka (djicka)

Snö

Öga

Näsa

Farfar

Foccacia sa hon här om dagen haha eller ocaccia iaf haha  

I måndags då Izabella verkade må bättre fick hon testa att vara på förskolan några timmar efter att inte haft varit där sedan hon blev sjuk. Tydligen hade hon varit lite ängslig hela dagen och ätit dåligt. På tisdagen testade vi igen men vi fick hämta henne tidigt då hon var jätteledsen. Var hemskt att komma till förskolan och se henne helt ihopsjunken och gråtandes. Hela tröjan var helt dyblöt av tårar. Jag höll på att börja gråta själv för det gjorde så fruktansvärt ont i mitt mammahjärta men kämpade för att hålla igen tårarna. Tänk om hon tänkte att vi hade övergivit henne? Hemska tanke. Usch! Tänk om hon gråtit och känt sig bortglömd hela dagen?!

Efter det bestämde vi att Izabella får vara hemma med mig även fast att jag borde vila nu då min kropp bråkar så. Mitt mammahjärta klarar verkligen inte av att lämna henne där då hon inte känner sig trygg och glad. Då får hon hellre vara hemma med mig även om jag inte är den roligaste och mest aktiva "lekmamman" nu.´Efter det har Izabellas aptit sakta men säkert faktiskt kommit tillbaka och hon sover därmed bättre oxå. Eftersom hon äter har hon även börjat få energin tillbaka och är en mycket gladare och piggare tjej igen. Kändes som detta var rätt beslut nu. Hon får helt enkelt stanna hemma tills lillasyster har kommit och så kör vi en tredje ny inskolning efter det. För faktum är att hon trivdes väldigt bra på förskolan innan hon blev sjuk. Det är nog bara helt enkelt att hon behöver en ny mjuk övergång igen och då behöver någon av mig eller Stefan vara med henne i början.

   Igår var det dags för ett nytt besök på Danderyds specialistmödravård. Den här gången hade jag med mig Stefan som stöd vilket var väldigt skönt då det är svårt att komma ihåg all info emellanåt. Först lämnade jag ett urinprov för att hålla koll så det inte var äggviteämnen i urinen plus ett blodtryck. Det var normalt. Sedan fick vi gå in i ett rum och sitta med ett Ctg i ca en kvart. Ctg-kurvan såg bra ut och Céline levde loppan som vanligt i magen  Vi hörde hennes hjärtljud i rummet under hela tiden och när hon rörde sig fick jag trycka på en knapp för att registrera hennes rörelsemönster.

Efter det fick vi träffa läkaren som jag träffade i måndags. Vi pratade lite allmänt om mitt mående, igångssättning och om det ev. skulle bli så att jag fick göra ett snitt iaf om omständigheterna gör att det krävs. Efter det kollade läkaren min tapp. Hon sa att hon nu kunde "få in ett finger" vad nu det betyder? Antar att hon syftade på livmodertappen. Men att livmodermunnen fortfarende var sluten så det var inte aktuellt med någon igångsättning med ballong än tyvärr.

Jag tog upp med henne att jag var orolig för bebisens storlek då jag legat högt på min SF-kurva hela graviditeten. Nu när jag bestämt mig för att ge en vaginal förlossning en chans så har även oron för att föda en stor bebis växt fram. Hon bokade in ett extra ultraljud på tisdag nästa vecka och skrev även in att jag ville att de skulle kolla flödet i moderkakan med tanke på min tidigare förlossning.

Det kändes som ett litet plåster på såren efter besvikelsen att det inte blev någon inbokad tid för igångsättning denna gången heller  

Gravid i vecka 40