Malin

23 januari 2014 13:14

Här är det nog mest tur tror jag ;) Lillan har sovit i egen säng ända sedan vi kom hem från bb. Har alltid sovit bra på natten också, vaknat för att äta och somnar sedan om. Nu på kvällen brukar hon amma nere i soffan, sedan tar vi på pyjamas, går upp i sovrummet, släcker ner med bara en svag lampa tänd, hon ligger på sin kudde i min famn, äter 60ml ersättning, sen får hon napp och snutte under näsan och somnar inom 10 min... Lägger sig vid 22 tiden och sover sedan hela natten till 8-9, utan mat. Men, det kan ju ändras fort ;) Hon är 3,5 månad nu!

mammaslillaparla

23 januari 2014 13:35

Åh vilken lyx! Superavis:)

Ulrika

14 februari 2014 19:09

Jag tror också att det där med sömnen mest handlar om "tur". Vi har två barn, den äldsta är två år och med honom fick vi kämpa för att ställa om hans dygnsrytm som inte riktigt överensstämde med vår.. Och ja vi kämpade på men jag tror inte att vi kunde påverka det jättemycket utan det var nog han själv som mognade. Han sov dock väldigt gott när han somnade, vaknade inte för att äta från att han var ca 3 månader. Vår lilla fröken på 5 månader är det andra vanor med. Hon somnade "för natten" redan kl 21-22 som nyfödd. Och vid 3-4 månader så började hon gå till sängs samtidigt som storebror vid 18.30-19.00 ungefär. Men sen vaknar hon och vill äta 2-3 ggr per natt istället. Hela mat-somna-om-proceduren går på ca 10 min dock så det är okej. Det jag vill ha sagt är att när man är mitt i sömntrubbel och bebisbubbla så känns det dom en evighet, men det blir bättre och när man ser tillbaka på det så gick det ju ändå rätt snabbt!! Lycka till!

mammaslillaparla

16 februari 2014 09:39

Tack för dina ord Ulrika. Skönt att veta att man inte gör ngt "fel" utan att det mer handlar om tur. Vi har ju försökt allt vi kan komma på men vi får väl acceptera vår lilla nattuggla helt enkelt:)