Igår var vi ute och gick en riktig långpromenad genom Vasastan, över till Kungsholmen och tillbaka igen. Solen hann titta fram och Izabella sov som en stock i vagnen i två och en halv timme!   Inte dåligt! Gäller att passa på med en extra lång promenad då. Speciellt efter allt onyttigt i helgen. När vi kom hem var Izabella tokhungrig då hon vaknade så det gällde att göra ersättning illa kvickt. Hon drack upp den i rekordfart och sen sov hon en halvtimme till. En riktig liten Törnrosa   Efter det såg jag till att aktivera henne ordentligt hela kvällen tills Izabella inte orkade mer. En dusch med pappa, yamasen på, ersättning i sängen och hon sov som en stock! Klockan åtta! Så nöjd att det gått att forma om hennes dygnsrytm. Speciellt då vi råkade komma lite ifrån den i helgen då det inte var de vanliga vardagsrutinerna.

Just nu ser hennes mat och sovrutiner ut såhär:

Vaknar ca 4-5 på morgonen. Får komma över till vår säng där vi liggammar och myser. Sover lite till.

Vid sju ca då Stefan håller på att göra sig i ordning för jobbet brukar Izabella vakna igen. Då brukar hon ligga och testa rösten en stund. Jag vaknar till och vi pratar/myser lite till.

Strax innan åtta går vi upp. Hon leker oftast direkt i gymmet medans jag gör frukost. Izabella äter ett mål mat. Idag blev det ersättning. Vid tio var hon trött igen men kämpar emot att sova men till slut efter lite mys somnar hon.

Vid tolv äter hon lunch.

Efter denna tiden brukar vi leka lite sen gå ut och promenera eller träffa någon kompis (sover oftast i vagnen någon timme).

Vid fyra äter hon igen.

Lek och stoj. Har kommit fram till att det bästa är att försöka hålla henne vaken här annars kan läggningen senare bli lidande. När klockan börjar närmar sig åtta blir det ev.dusch eller bad. Vi dämpar ljud och belysning i lägenheten och myser en stund. Sen får hon sitt kvällsmål i sin säng och projekt nattning börjar  

Självklart varierar det ju lite från dag till dag hur det ser ut för ibland är Izabella inte alls med på noterna. Men det känns skönt att vi äntligen börjar få några former av rutiner och att de börjar bli ganska lika från dag till dag. Det är både skönt för oss och lilla Izabella